/ Linnson /

Dagens körtur stavas k-a-o-s

Selade som vanligt på Linnson i tro att det skulle bli en lugn skritt tur runt träningsbanan på åkern - tjugo minuter senare låg jag på den snötäckta marken medan ponnyn i ren rädsla skenar iväg åt ett annat håll. 
 
Vad hände? 
Jo, vi körde som planerat på åkern. Skrittade runt med ett däck bakom vagnen och allt gick finfint. Efter nästan precis två varv (alldeles i kurvan innan utgången från banan är) hoppar det fram en lös hund från snödrivan. Jag hann knappt reagera innan jag låg där på marken och såg hur Linnson gjort en tvärvändning, välte vagnen och skenar iväg åt motsatt håll. Ringde mamma i ren panik och skrek på henne att komma dit. 
Mina tankar gick tillbaka till den gången vagnen välte med Bella och hon skärde upp benet rejält. Var så (förlåt för starka ord) jävla rädd att Linnson skulle ha gjort illa sig, nu såhär precis innan tävlings säsongen och allt. 
 
Hundägaren kom efter ett tag och fångade in sin hund, hon gick också iväg längst vägen och försökte få tag på Linnson medan mamma kom från andra hållet. Själv satt jag kvar där på backen, kommer ju ingen vart utan rullstolen så kändes rätt hopplöst att försöka krypa iväg i snön och leta hästen. 
Tur i oturen hade Linnson stannat i skogskanten och stod still där när de hunnit ikapp han. 
 
Efter ca 10 minuter, som kändes som en hel evighet, kom de tillbaka men en otroligt skärrad och rädd liten ponny. Häst och vagn var oskadda så hoppade upp igen och tänkte köra något varv till så han skulle få lugna ner sig. 
... Fast det gick ju som det gick. Han var på väg att kuta så fort han hörde eller såg något, stressad och vägrade låta mig ta kommandot. När han tog bettet och var nära att springa rakt in i mammas bil bestämde vi oss för att köra hem han istället, ingen ide att riskera att samma sak händer igen. Mamma fick leda hem han och ha lite "pepptalk" så han lugnade sig lite. 
 
Är fortfarande i något slags shock läge. Linnson är inte alls den typen som blir rädd för saker eller sticker iväg. Har aldrig sett han så rädd någon gång. Som tur är gjorde han inte illa sig. Hoppas nu bara att han inte kommer vara lika rädd nästa gång vi selar på .. 
#1 / / ronja nordlund:

Usch vilken hemskt händelse. Ja instinkterna kan ju ta över även på den säkraste hästen. Tur att ni klarade er så bra som ni gjorde!

#2 / / Julia och Johanna:

SV; Tack så mycket!! :D

#3 / / Mariama:

SV tack! :D <3

#4 / / Lovisa:

Usch så obehagligt! En sådan sak kan ju egentligen sitta kvar hela livet för vissa hästar. Hoppas det går bättre nästa gång du kör honom ;)

#5 / / Sofia:

Huvva det där lät verkligen inge kul! :( Men vilken tur att både du och han klarade sig!

#6 / / Mikaela:

Guuud vilken fin blogg! Älskar designen! :)

Svar: Tack så mycket! :D
Skogsrusset - Matilda Persson

#7 / / Erica:

nej fy!! skönt att ni båda klarade er. jag hoppas värkligen inte att Linnson beter sig annorlunda, men dock har hästar svårt att glömma saker och ting :/

Svar: Körde han igår och allt gick finfint :)
Skogsrusset - Matilda Persson

#8 / / Gabriella - Montéryttare:

Vad läskigt :S Det är då man får insikten att saker kan ske så himla sagt, vilken tur att det under omständigheterna gick bra och att det gick bra när du körde honom gången efter :)

#9 / / Gabriella - Montéryttare:

*snabbt, inte sagt

#10 / / Christina Blom:

Tänk om folk kunde ha sina hundar i koppel. Tur att det gick bra!