Uppdatering från sjukhuset
Ursäka för att jag är en sån där dålig bloggare som inte skriver något förens det är typ midnatt. Varit på gång att skriva något här hela dagen men det har liksom bara inte blivit av. 
Jag är i alla fall på sjukhuset sedan igår, på rehabavdelningen i Sandviken. Tredje gången jag är här nu så man börjar liksom känna igen såväl omgivningen som personalen och teamet som jobbar kring mig. Det känns bra och även om sakerna vi gör här inte är till någon hjälp med benet så går vi igenom massa andra saker som hjälper mig i vardagen på andra vis istället. Som att rätta till min sneda rygg, bilanpassning, hjälpmedel och träning. 
 
Och det här med bil! Alltså ni anar inte hur skönt det är att ha bil! Alltid annars när jag är på sjukhus så är man liksom fast. Jag blir avsläppt här och någon hämtar mig när allt är klart. Har man tur får man besök under veckan och kan då åka ut och ta en fika eller bara lufta sig från sjukhusmiljön. Men nu när jag själv har bil så är det liksom bara att åka iväg när man känner för det. Jag är ju inte här speciellt länge nu men eftermiddagarna blir rätt långtråkiga ändå. Så jag har hunnit tagit en fika på valbo och åkt något varv runt Sandviken bara för att typ lufta mig själv. Superskönt. Riktig frihet! 
 
Tänkte sammanfatta allt när jag väl kommit härifrån men det känns ändå bra att vara här just nu. Även om min sömn är kass och mitt ben gör dunderont på grund av infektionen och jag saknar mina fyrbenta något enormt. Men har fått uppdatering hemifrån i både text, film och bild. Hästarna mår toppen och familjen vet hur de ska sköta allt nu för tiden, tihi. 
Sjukhusvecka
Väskan packad och snart är det dags att sätta sig i bilen och åka mot sjukhuset i Sandviken. Blir bara där i tre dagar så är ett snabbt besök. Ska träffa doktorn och komma på någon ny plan. 
I oktober ifjol var jag ju iväg och träffade en ortoped tillsammans med min läkare, hade väntat på den tiden i nästan 10 månader och hade så mycket planer men det blev ju bara skit och tårar. Var så jäkla besviken efteråt och hade lust att be alla av de dra åt helvete, dessutom hade min läkare brottomt iväg på nästa möte så han kunde inte ens vara kvar hela tiden. Känns som att det finns mycket att gå igenom bara efter det, och jag känner att jag verkligen vill komma vidare. Om inte de kan hjälpa mig här kommer jag försöka komma vidare till något annat ställe, så är det bara.. 
 
 
Måndagsmood; Stoppa huvudet under kudden, eller huvudet ner i höhäcken? LH och jag verkar i alla fall samma känsla för den här veckan. 
 
 
Vi börjar lite försiktigt
Eftersom blodvärderna var dåliga på LH efter senaste starten och i stort sett hela stallet varit förkylda de senaste veckorna så har det fått blivit lungt för såväl LH som resten av gänget ett tag nu. Killarna har haft en "aktiv vila" och motionerat lite smått tillsammans både för vagn och med ryttare. Tjejerna däremot som har haft lite feber till och från har på grund av det bara fåt gå i hagen. Linna blev snorig redan första dagarna hos mig och har varit lite småsjuk till och från sen dess, men det bröt ut riktigt för ett tag sedan och jag tycker nu (peppar peppar) att det börjar ordna till sig mot det bättre. Varken hostat eller snorat på ett tag i alla fall. 
LH har varit feberfi lite mer än en vecka och fick idag ta en liten körtur med pappa. Otroligt nöjd och taggad tjej! Hoppas verkligen det går åt rätt håll nu så vi kan komma igång på riktigt igen med hela högen för det börjar blir riktigt seegt med att bara vänta ut alltihopa..