/ Om mig / Sjukhuset&Sjukdomen /

Tänk att det snart gått ett år..

Tänk att för ett år sedan satt jag här och med en stor klump i magen. Jag hade precis fått reda på att mitt ben skulle tas bort bara någon vecka senare och hela livet skulle därmed stannas upp och planeras om. Jag var mitt upp i studier och alla fyra hästarna var igång på tävlingsbanan. Jag var så galet nervös och verkligen så, så rädd. Rädd för smärta, rädd för hur det skulle kännas, rädd för framtiden - och så himla himla rädd för att det skulle leda till något ännu värre.. Men om jag bara visste hur bra det ändå skulle bli! Tillslut.. 
 
Året har minst sagt varit omtumlande och en riktig jävla bergochdalbana. Jag har upplevt mina värsta och bästa stunder samtidigt som jag lärt känna mig själv och min omgivning på ett helt annat vis. Jag har vuxit som människa samtidigt som jag aldrig tidigare känt mig så sårbar, arg och ensam. Jag har fått lära mig leva med en ny smärta och ett nytt tillstånd och bara det har varit långt ifrån enkelt, samtidigt som operationen gav mig så himla många fördelar i livet jämfört med vad benet dragit ner mig tidigare.  
 
Det känns faktiskt lite smått galet att det snart gått ett år, för det känns som det var igår jag satt här med brevet med datumet i handen och inte riktigt visste vart jag skulle ta vägen. Men det är ändå så himla mycket som hänt det senaste året och så mycket kul jag fått chansen att vara med om. Jag blev trots två månader på sjukhus efter amputationen klar med studierna i tid samtidigt som jag startade upp egna firman och började jobba, jag gick extrakurser och jag började köra lopp, tre av tre starthästar har vunnit lopp, jag har rest en massa - och kört en massa häst, och jag har blivit nominerad och prisad på gala. Och jag har kunnat sökt jobb, och jag har fått heltidsjobb. Drömjobbet. 
Jag har jobbat mig upp på toppen, ramlat tillbaka ner och tagit mig upp igen. Och det där nya kapitlet ni minns jag skrev om ifjol blev verkligen ett nytt kapitel för i stort sett inget i livet ser idag ut som det gjorde för ett år sedan. 
Och snart, snart är det dags att börja ännu ett nytt kapitel. Med ny stad, nytt boende, nytt jobb - och nya hästar.
 
/ Om mig / Stallet /

Mycket som händer, mycket som kommer ändras..

Hello! Varit tyst någon dag nu och det har sina anledningar. Haft SÅ mycket att fundera på och livet kommer helt att förändras om bara någon vecka. Ni ska få veta mer sen, men jag ska försöka lokalisera allt annat i livet först.. 
 
Hästarna har i alla fall tränat på och det är typ det jag gjort sen i fredags. Tränat själv, jobbat lite och sen kört och gosat med de fyrbenta så mycket jag bara kunnat. 💞
/ Om mig /

Kontordag

Grått och trist ute, mörka mornar och mörka kvällar. November måste vara årets tråkigaste månad och jag kan villigt erkänna att jag nästan längtar till snön kommer bara för bättre körvägar och känslan av att det i alla fall är något ljusare ute. Just nu är det bara grått, mörkt och lerigt ute samtidigt som körvägarna är kassa, bilen skitig och rullstolen tungkörd. Räcker med att hästarna står någon meter in i hagen så är rullen fast om jag försöker mig på att åka hela vägen in. Tur man kan fjäska med lite godis så de kommer fram till mig istället för att stå kvar ute i leran och tjura. 😝
 
Förutom lite stallfix har det idag blivit en heldag med datorn. Försökt jobbat ikapp med bildredigeringen jag ligger efter med, flera tavlor och reklamblad har skrivits ut och jag har fakturerat, betalat räkningar och sökt jobb om vart annat. Både roligt, jobbigt och tråkigt att behöva leka vuxen och sköta firma. 🙄 
 
Två bilder från när jag och brorsan var upp och fotade ute uppe på berget tidigare i veckan